Dikter
Nils Olsson
Berätta för mig
Berätta för mig om hösten
De djupnande färgernas prakt
När årstidens skönhet blir trösten
För sommarens vikande makt.
Berätta du som kan skåda
Det sköna naturen oss ger
Ditt öga får se för oss båda
Berätta, berätta, jag ber
Berätta om allt som du finner
I sprakande färgmelodi
Om färger som kommer och svinner
I höstens färgsymfoni.
Vinden ger inget svar
Vinden ger inget svar,
Blåser frågan tillbaka.
Undrande längtan,
Villrådig längtan.
Vinden ger inget svar.
Gnistor ur glöden föds,
Växer i vinden och släcks.
Svårt är att tolka
eldens signaler.
Gnistor ur glöden föds.
Med mina tre ackord
Jag famlar fram min melodi
Som riktas till publiken.
Publiken är min egen själ.
Den suger åt sig varje ton.
Fast musikanten är rätt skral
Den njuter av musiken.
Var fågel sjunger glatt sin sång,
den kan låta hes och kraxig,
men kan den glädja sångarn själv,
Är den ändå värd att sjungas.