Gunhild Eriksson

Våren

Du vår med solskensdagar,

med längtan liv och sång.

Du alltid oss behagar,

och glädjer oss varje gång.

Då lövas det i lundar

och mark och äng blir grön.

Den hela skapning stundar,

då fram till sommar skön.

Det är väl fagra stunder,

när våren kommerhär nord

och åter som ett under,

nytt liv från jorden gror.
Hyllning till Dala-Floda

När Flosjön glittrar, i strålande sol

och marken är skrudad av vitsippor och viol.

Och liljekonvaljen, står doftande skön

och skogen omkring, är så vacker och grön.

När älvar och bäckar dansar sig vild,

medan trasten från granskogen, sjunger därtill,

då röras vårt bröst, då blott viska vi kan:

”Gud signe dig Floda, vid Dalälvens strand”.

Gunhild Eriksson